ok, så ögat blev bra, halsen känns inte som den har en gigantisk tumör i sig längre, istället är jag så jävla förkyld på det där traditionella sättet, snorig och sexig whiskeyröst som med jämna mellanrum blir ett kraxande. Gött när man jobbar med att prata. Och jag jobbar ändå, tänker att det vore trevligt att ha ett fast jobb, på heltid. Då hade jag haft råd att vara hemma ett par dagar, och bli frisk på riktigt. Tänker att det vore trevligt att ha ett riktigt jobb. Överhuvudtaget. Tänker att jag borde ha tålamod och vara bättre på att sälja in mig och pusha lite. Ringa och sånt som man ska göra för att få jobb. Nu när jag har min examen och allt.
Tänker att det vore trevligt att bygga på sparkontot istället för att leva på det, eftersom förkylningen blir extra kostnader i halstabletter och nässpray och sånt. Men tänker också att jag borde bli smal efter detta, då jag inte kunnat äta ordentligt pga förkylningen. Och att det inte är så jävla kul att äta bland folk som älskar att påpeka vad man äter, att man inte borde äta och så, för att man blivit så HIMLA HIMLA tjock. Man ba’ tack. Tack som fan släkten. Ni är så rara så. Och sen tittar man i spegeln och fattar inte vad dom ser som inte jag ser. Jag vet ju att jag gått upp i vikt, men jag är fan inte tjock. Inte biggest loser-tjock iaf. Så himla härligt att ha släkt omkring sig som är lika bra som en själv på att bryta ner en liksom!!!!
Men jag väntar tills jag blir frisk innan jag tycker synd om mig själv pga släkten. Ok? Ok!

16 januari, 2012. Uncategorized.